På kroppen, på lekplatsen

Nu blir det modeblogg. I skrivande stund äger jag 42 klädesplagg (minus undies men plus ytterkläder & skor). Jag gör så (lever minimalistiskt) för att jag bara vill äga det jag använder och (räknar mina kläder) för att jag finner tillfredsställelse i att inventera. När jag införskaffar något nytt väljer jag med omsorg, helst begagnat. Sen tar jag hand om det jag har. Jag gör så för att jag tycker att man borde göra så.

Här, på min kropp / på en lekplats / en dag i juli:

  Fina gåbortskor, Jula.
10-free-nagellack, köpt i butik på internet.

  Grön bluuus som är ett vuxet plagg, Sellpy, typ 30 kr.
Halsband som suttit runt halsen de senaste 5 åren, dopgåva 1990.
Vigselring.

 

Sommarhandväska (inte av läder som de andra två = tål sand), nyköp förra sommaren.
Cykelbyxa, Sellpy, typ 60 kr. Sommarens enda byxa / sommarens svar på stuprörsjeans.

12/35

Grattis på tolvårsdagen, Rebecka.

Du firar din dag med din familj och din bästis och din farfar. Jag är rätt säker på att ni badar i sjön. Jag vet i alla fall att ni äter din pappas hamburgare och prinsesstårta med marsipangrodor på, för det väljer du varje födelsedag under de här åren. Du älskar grodor och du ritar serier om dem.

Snart börjar du i högstadieskolan i samhället två mil bort. Din klass flyttar över redan i sexan, fastän ni har ett år kvar på mellanstadiet. Det kommer inte att bli fullt så hemskt som ni tror, men det kommer att bli något helt annat än den lilla byskolan ni lämnar bakom er. Killarna kommer att vara ännu störigare än innan. I din nya klass finns ingen snygg att vara kär i, men du kommer att få nya kompisar.

Din mamma är höggravid. Om en månad kommer hon att föda din tredje lillebror och han ska heta Elias. Men Elias får inte följa med er hem. Han kommer att vara död. Det är första gången du ser en död person, en död bebis. Första, men långt ifrån sista.

Det du lär dig den här hösten, om sorg och syskon och föräldraskap, kommer att forma dig och din framtid. Kuratorn ni möter på sjukhuset är helt jävla dum i huvudet för hon bjuder på mackor och saft och det är klart att man inte kan sitta och äta några jävla mackor eller dricka någon jävla saft när ens lillebror ligger en våning upp och är så jävla död. Om tjugo år är det du som är kuratorn. Och din mamma kommer att bli glad igen.

Avril Lavignes Losing grip snurrar på din CD-spelare hela hösten och vintern, men det är en annan skiva, som finns i din samling, som kommer att utgöra soundtracket till ditt liv. Du avskydde radiohitten med visslingarna, men det andra spåret slog an en ton i dig som inte har slutat vibrera sen dess. Sju gånger ska du hinna se bandet med skivan med den vita tigern på omslaget.

På vårterminen lånar din klassföreståndare ut Egalias döttrar till dig. När du läser den får du ord för saker som du har lagt märke till, om världen du placerats i och om kroppen du befinner dig i, om livsvillkoren, orättvisorna och vägarna till förändring. Den boken kommer att bli startskottet på ditt feministiska uppvaknande och utan att varken du eller din lärare kan ana det nu, kommer det att leda till att du läser kandidatprogrammet i genusvetenskap. Du kommer att ta din första av tre examen.

Du är ett mvg-barn, som de skriker i korridoren som någon slags förvrängd förolämpning. Du bryr dig inte om dem och du bär ditt huvud högt. Fortsätt med det. Du har rätt nu och du har rätt sen: skit i dem.

Idag fyller jag 35. Jag är lika gammal som din mamma. Det är länge sen jag var du, men jag känner dig nära. Om jag sträcker ut handen genom tiden kan jag nästan säkert nudda vid din axel. Känner du? Jag är här. Du ska snart gå in i något ofattbart, en kris som omformar allt. Men det tar inte bara sönder dig, det bygger också den du ska bli. Det du är med om under det kommande året gör att du, och jag, är någon att räkna med i kris. Det här året gör dig till mig.

Grattis på tolvårsdagen, Rebecka. Fortsätt rakt fram. Jag tar emot dig. 

Slumra still, djuren små

Ett minne: hösten 2000

Jag våndades & grät
Ville inte lämna bästisen
han jag var kär i 
eller skolan & det

Jag var 10 år
& allt stod på spel
Vi skulle flytta

Slogs av en tanke
- Vi måste gräva upp hamstrarna
& ta dem med!

Men mamma & pappa
tyckte inte
att det var en god idé

Under äppelträdet
där i hörnet ut mot vägen
på Kungsbrovägen 5
slumrar de än

RIP 
Hamsterlina 1996-1998
& Tintin 1998-1999

Vykort från sommaren

Önskelista

Jag fyller år snart
Jag tar tacksamt emot:

Guld,
rökelse
& myrra

We are the cartoon heroes oh whoa

Kort karriär som serietecknare undergångssommaren 2016. Okej ritade även serien Froggy som 10-åring. Den handlade om en groda, hans tjej och hennes lillebror. Nu har jag lärt barna rita grodorna, så det kommer väl ett seriealbum inom kort. Ett smakprov så länge:

Fenomenal katt!

Lördag, 5.7.25

Pengamaskiner

Barna pysslar med papper. De har dragit ut alla stolar från bordet, byggt en koja i mitten av rummet.

- Mamma! Är du fattig? Då ska vi ge dig pengar, här får du.
De räcker över olikformade papperslappar med siffror på.
- Oj tack, vad snällt. Behöver jag göra något för pengarna?
- Nej, du är fattig och vi ger dig pengar, för det gör snälla människor och vi är snälla människor.

N frågar om jag vill köpa Jupiter.
- Det kostar en oändligt-lapp. Eller nej, en 90-lapp.

Sen säger de att jag måste skaffa ett jobb.
Då svarar jag att jag redan har ett, jag är ju kurator.
- Nej, du får inte vara kurator. Du måste ha ett riktigt jobb, som du gör på fritiden. En affär måste det vara, säger E.
- Du kan vara pengabryggare. Det är jag, säger N.

De bedömer att jag nu är rik nog för att bli medlem i rika familjen. E sätter sig att skriva ett kontrakt. Man ska fylla i namn och kryssa för tre rutor: Rika familjen / Hr du pengar? / Föliaregler?
- Vilka är reglerna?
- Inte retas. Inte göra något dumt. Göra som vi säger. Sen kommer du förstå jättemycket.

Jag frågar var Jupiter är som jag skulle få köpa.
E pekar rätt upp i luften.
- Du har redan fått den, men den är i rymden.

Okay, bye, I love you

Det var igelkotten som visade oss till dem. Vi skulle bara se så att katten med de elaka ögonen inte hade gett sig på den, så fann vi smultron i mängder. Igelkotten låg väl och tryckte någonstans, syntes inte till mer.

Morgonen därpå återvände vi. Barna hade planerat: plocka biogodis till Elio kl 14:45.

  Efter bären och före bion åt vi lunch på den rosa filten. Solen klättrade över himlen och den sista stunden, medan barna lekte på lekplatsen intill, satt jag tryckt mot buskarna för att få skugga. 

Minnie Mouse

⭢ Vi köper 82 glassar och fyller frysen
⭢ En dag badar vi, alla andra regnar det
⭢ Det är de första dagarna, resten får vi se
⭣ En instagramföljare hittade mig som Mimmi Pigg

Midsommar 95/25

För 30 år sen satt min mormor och jag på trädgårdsstolarna vid deras sommarhus. Jag diktade och hon spökskrev. I år knyter mitt barn och jag en krans av strumptyg, glittriga stenar och tjuvat band ur min mammas, hennes mormors, bra-att-ha-låda. Och det där sommarhuset har jag förresten mäklat bort till min vän Måns. Men det var förra våren.

So long buss 301

Jag höll ett sista samtal, skrev en sista journal, satte mailen på autosvar och packade ner mina blommor och kaffemjölken i tygpåsen. På bussen gav jag mig själv två presenter på Marimekkorean, för nu har jag semester och firas det som firas kan.
    Utanför fönstret var sträckan Ystad-Sjöbo som vanligt en Windowsbakgrund. Nu ses vi inte på en månad, men jag har annat att vila ögonen på. Korsord till exempel. Och sommarlovslediga barn som far omkring, hänger i knävecken och är ninjor.
   

Hemma drabbades jag av en överväldigande trötthet och bråkade med alla, men sen skärpte jag till mig och så tog vi bilen till ICA, för en tradition måste liksom upprepas för att bli en tradition.

 
Glass med allt gott tack. Och körsbär på toppen.
   

Nyckelpigan får vara med, det får den alltid.

17 juni 2012 kl 19:39

Igår kom technokompis och hade fest i korridoren åt oss.
Jag bäddade ner överfull platåskotjej i min säng,
blev biten i armen,
fick tavla i huvudet
& dumleklubba.

Helgen v 24

(16 år senare)

De håller pappa i handen
Nyss, för ett läsår sen
gick vi samma väg
på samma sätt

för första gången

De ställer sig på scen
Alla klasskompisarna
från röd och gul och blå
De är så små, så modiga
Björklöven rör sig i vinden

Det är varmt i luften
Jag står på ett picknickbord
Min klänning är vippig
och lite för kort
precis som hennes

De sjunger Idas sommarvisa
och andra
som jag inte känner till
men hört från rummen
när de övat

Just denna dag
fast en helt annan gång
bar jag en vit hatt
Jag har inga bilder kvar
Minns ändå allt

Applåderna smäller i taket
Jag gråter
vid fyra separata tillfällen
Sen åker jag till jobbet
genom en Windowsbakgrund
  

Ge mig vallmo på min grav

Jag vet, jag har postat denna / vy / förut, men nu är det så här.

Och vallmon blommar!!! Ge mig vallmo på min grav. Vallmo, blåklint och prästkrage tack. Låt mig sova under en sommaräng.

Bladverk

Such great heights

- Om tio minuter går vi hem, så lek järnet nu!
- Vad är klockan?
- Tio i åtta.

- Tio i åtta kan du va själv.
   

Jag vet var vi kommer spöka

Femton arbetsdagar till semestern. På andra sidan sjön ett slott. Hundkexen i diket, morgonsolen på 301:an. Frågan är: vad har rosa nos och tjugotvå tentakler? I varje fall inte hästarna i hagen. Hästarna i hagen står på led när de sover. En brun, en svart. Jag bäddas ner i mjuka ord. Jag somnar. Jag drömmer. Vi ses i nästa liv.

Fredag, 23.5.25

Jag kliver av 5:an och går på 137:an. Då ser jag att busschauffören är densamma. I ren förvirring sätter jag mig på det säte jag nyss lämnat.

Utanför Coop står en samovar eller samojed. Den skäller gällt. Jag blir nervös i kön. Tänker att han i kassan kommer be om leg. Får alltid visa på systemet. De skojar om att man ska vara glad för det, men jag vill bara se ut som min ålder. 34 och 3/4. Förresten är cigaretterna inte till mig.

I det här bostadsområdet har vi lekt på alla lekplatser. Vi bodde nästan här förut. Jag har tagit min allergitablett mot zombien. Snart låser jag upp porten, jag har egen nyckel hit. 

Sagan om ringen

Jag följde efter pappa in i biblioteket.
- Jag har två saker jag vill fråga dig om.
- Okej.
Jag satte mig i fåtöljen. Drack lite av ölen.
- Det ena är att jag ska gifta mig.
- Grattis.
- Tack, vi tänkte att det var på tiden. Det jag vill fråga är om du skulle kunna lura med dig mamma på något sätt? Utan att hon vet.
- Min kollega Anna i Lund kan ha fest, jag kan säga det.
- Ja, bra. Och det andra är att jag letar efter en ring.
- Sånt där kan jag ingenting om.
- Nej, men du letar efter klockor. Du förstår jakten. Jag tänkte, har ni kanske någon gammal ring någonstans?
- Jag kan kolla.
Han gick iväg och när han återvände räckte han över farmors smyckesskrin. Guldringar och bijouterier huller om buller. De flesta med inskription, de vi kom ifrån. Jag lyfte upp dem en i sänder, provade på mitt ringfinger. Pappa fortsatte prata, jag minns inte om vad, men jag minns att jag lyssnade noga, såg hela tiden på honom medan jag fortsatte trä ringar på mitt finger. Bedömde enbart utifrån känsel. För stor. Den också. Och den med. Men så en som passade. Inte bara passade, storleken var precis min.
- Den här känns bra.
Jag sa det innan jag hade sett efter och så gjorde jag det.
- Oj, åh. Det här är den finaste jag sett.
Jag tog av mig ringen och tittade inuti. Bara stämplar, inget namn. Ett tecken?
- Den här tyckte jag verkligen om. Får jag ta den?
- Ta den.
Han log.

Och så kom det sig att ringen blev min.

Vägen hem

Jag läser 115 sidor för barna från soffan. De sitter vid matbordet och ritar. Klockan tickar ner till åtta.
- Får jag läsa bara ett kapitel till?

- Du får läsa hur många du vill.

När de går och lägger sig går jag och handlar: äpplen, röda och gröna, tre ensamma bananer, jordgubbar i ask, hallon, frysta. En bil tutar ilsket på en kille som sneddar över vägen på elspark. Mina earpods sitter i uttaget hemma.

Maj är överallt. Ljuset, som guld.

Jag måste stanna var femte meter för att lukta på nyponrosorna.

Syrenljus

Farfar, Fredrik & fruntimmer

Jag gick till fotobutiken.
- Framkallar ni från engångskameror?
- Javisst, vill du ha digitalt eller på papper?
Jag rådslog högt med mig själv innan jag svarade.
- Vill jag ha digitalt eller på papper...? På papper, det känns mest rätt.
- Då är du välkommen att hämta den tjugosjätte, efter klockan tolv.

På väg därifrån tänkte jag på den senaste gången jag var där. Det var sommaren 2013 och jag hade ärvt min farfars kamera. Hoppades på att det skulle finnas något och det gjorde det:

Den här gången vet jag inte heller vad jag har att vänta, förutom många bilder på en gräsand, som min mamma påstår heter Fredrik. Alla gräsandshanar heter Fredrik. Och honorna Sara.
- Det är för att de inleder fruntimmersveckan, säger mamma.

När vi gifte oss