Baklängesalfabetet

En ordlista över ett avsked

Till pappa, julen 2015

¹Öde s. -t -n | försyn; levnadslott; mest i pl. händelse i livet, upplevelse; 

²Öde adj. oböjl. | tom, utan folk

Ödeland rusar förbi, eller om det är de som rusar. Bilen längs skogsvägarna, förbi fälten. De inuti. Hölje av plåt. Modern med dottern och sonen. Eller: Hon med modern och brodern. Eller: Han med modern och systern. Eller de: Svärdottern, äldsta barnbarnet och näst äldsta barnbarnet. 

     En styr, en sover, en ser. 

Ändlig adj. -t -a | som har ett slut el. en gräns

Ändlig är vägen, men inte ännu. Ännu är vägen ett snöre. Med början, utan slut. Resan har ett mål, som resor har. 

Återsamlas v. återsamlades | samlas på nytt

År har gått sedan bror och syster senast sågs. Har sina skäl. Spelar ingen roll nu när knutar brinner. Som modern skrev i sms:

     – Det brinner i knutarna. Vi åker upp i helgen.  

     Och dottern och sonen, eller systern och brodern, eller äldsta barnbarnet och näst äldsta barnbarnet, la allt åt sidan och tog tåget, tog bilen hem.

Zenit [se’-] s. oböjl. | (mest astr.) punkt på himlavalvet rakt ovanför observatören

En styr, en sover, en ser. Seendets nödvändighet för att vara vår berättare. Det är dottern och systern. Hon tar på sig neutrumets dräkt, upphöjer inte berättelsen till allmän lag, men berättar ur sitt perspektiv. Ser allt ovanifrån. Nej, ser bara bitar, allting inifrån. Med trötta ögon. Slumrar kanske. 

Yrsnö s.

Det hala väglaget, vitprickar mot vindrutan. Modern styr. Händerna tio i två. Håller moderskeppet på rak kurs in i novemberljuset. 

X-kromosom s. | en av de två könskromosomerna 

Fem kromosomer X, en kromosom Y. Delade stamceller. På väg till ett ursprung, för två av dem. På väg till farmodern.

Wienerbröd [vi’n-] s.

Energidepåerna fylls på. Bensin i bilens mage, fikabröd i resenärernas. Statoiltoaletten luktar urin. Det är långt kvar.

¹Vart adv. | till vilken plats; v. skall du gå?

²Vart s. oböjl. | i uttr. någon v., ingen v. hopskr. äv. någonstans, ingenstans

Moderskeppet rör sig i riktning norrut. Milen under huven, under däcken. Timmarna i ryggen. Inte framme än. Fortsätter. Milen, timmarna.  

Uppsluppen adj. uppsluppet uppsluppna | munter

Uppsluppen stämning, resans syfte till trots. Någon sjunger med till radion. De skämtar. På golvet prasslar godispåsar. Strumpfötter på instrumentbrädan. Förarhänder trummar mot ratten. Anekdoter från baksätet. Resans syfte för svårt att greppa. 

Trafikera v. -de | använda som färdväg, färdas på; ombesörja samfärdseln på

E4 byts till E20, byts till E4 igen. E18. Riksväg 83. Moder och son turas om att köra.

Slutdestination s. 

Så når resenärerna sitt mål. Bilen parkeras, halsdukar viras hårt. Det är kallare här än där de startade. 

Radhuslägenhet s.

En knackning på dörren innan handtaget trycks ner. Lägenheten är varm och luktar inrökt. Farmodern sitter i köket. Cigaretten halvrökt i askkoppen. 

     – Hej, hur är det?

     – Det är som det är.

     Biter sig i tungan. Att fråga en döende kvinna hur det är. 

     Nå. Hur det är: Det är som det är. 

Quorn [k^oå’rn] s. oböjl. | svampprotein som ersätter kött i matlagning; grillad q.

Systern och brodern äter inte kött. De har mycket gemensamt, givetvis, de kommer från samma plats. Men mer olika än lika, ändå. 

     Farmodern kan inte äta. Har en klump i halsen som inte är en metafor.

Pizzasallad s. 

     – Pizzasallad. 

     Om det är något hon vill ha, om det är något hon är sugen på. De ska åka och handla.

     Efter ett liv av matlagning, gräddiga såser, köttfärslimpor, ber hon om pizzasallad. Strimlad vitkål. 

Ork s. -en | krafter

Orken som saknas. Som det finns så lite kvar av. Farmodern kämpar för att hålla sig uppe nu när hon har besök. Skrattar ändå, skämtar. Huvudet klart. Nästan precis som alltid. Men de glömmer inte varför de är här.

Natt s. -en nätter | både n. och dag alltid, oupphörligt

Modern, dottern och sonen, fast nu svärdottern, äldsta barnbarnet och näst äldsta barnbarnet, drar sig tillbaka efter god natt. Dricker vin, pratar. Människor dör i Paris. Också.

Morfin [-i’n] s. -et el. -en | beståndsdel i opium med smärtstillande egenskap

Blå tabletter att svälja. Spruta i magen. Frukost knappt, men kaffe. 

Lunga s. -n lungor | andningsorgan

Orden behöver mellanrum innan meningarna är klara. Det är svårt att andas. Och så hostan. 

Konstnär [kån’st-] s. -en -er

Porslinsklockan tickar i köket. Blomster vid tolv, tre, sex, nio. Ett fat på bordet. Klöver, blåklockor och andra. 

Julstjärna s. | äv. krukväxt 

Näst äldsta barnbarnet hjälper farmodern med datorn och räkningarna. Äldsta barnbarnet hämtar adventsljusstakar och julstjärna i förrådet. En månad till jul. Det lyser i fönstren. Svärdottern köper en vit blomma att ha i köket.

Informera v. -de | upplysa, underrätta

Farmodern pratar om färger, vitt och grönt. Vad hon vill ha på begravningen. Den som är hennes, den som ska handla om henne. Hon är huvudperson, men ska inte vara där. 

Hälsingland namn

Härkomst, hemort, hamn. 

Gemenskap s. -en -er | samhörighet; nära förbindelse

Att höra till, höra samman, är något annat, något mycket större än mikroskopiska gener. Gemenskap är en delad historia. 

     Farmodern tar fram fotografier. Berättar om personerna på bilderna. En liten version av henne, yngre än det yngsta barnbarnet. 

     Den delade historien rinner genom tiden.

¹Farväl [-vä’l] s. -et; pl = | ta (ett ömt) f. (av ngn)

²Farväl [-vä’l] interj. | anv. som avskedshälsning

Hur säger man hej då för alltid?

     – Hej då, ha det bra. 

     Nej. 

     – Hej då, vi ses. 

     Nej.

     Man kramar någon så länge man får och säger:

     – Hej då. 

     Sedan går man ut till bilen och påbörjar den långa vägen hem. 

Eftertext s. 

Det slutar här. Efter farväl finns ingen fortsättning. En svärdotter blir till moder igen, ett äldsta barnbarn blir dotter och syster, ett näst äldsta barnbarn blir son och bror. 

     Moder, dotter och son far nu. En farmoder far snart, hon är redan på väg. 

     En dag blir natten vit. 

     Eftertexterna har börjat rulla.

Det finns en mörklagd hamn

Det finns en mörklagd hamn, men natten är vit. 

     Var inte rädd. 

     Var inte rädd.

Con te partirò övers.: Jag går med dig

– Jag går med dig. 

     Så säger vi för att vägen ska vara mindre ensam, men den sista biten måste göras själv. 

     Någon sitter vid en sängkant. 

     Var inte rädd. 

Blott en dag 

Blott en dag är den sista dagen. Alla andra är de mellersta, som vi tar vara på så gott vi förmår. Varje dag, ett ögonblick i sänder. Vi håller ögonblicken i handen, sätter guldram runt och hänger upp på väggen. 

     Blott en dag är den sista dagen. Det är en tröst för oss som har tiden kvar, för vad som än kommer. 

Absent [-en’t] adj.; n. =, -a | kroppsligt el. själsligt frånvarande

I tystnaden finns frånvaron överallt. Frånvaro är mer påtaglig än närvaro. Det är ord som inte hann sägas, tid som går och inte kommer igen. 

     Men hon var här och ska därför aldrig vara långt borta. Allt som är och allt som varit kommer alltid att vara. 

     Vi kan inte skriva om kronologin, men minnen kan radas upp i vilken ordning som helst, också baklänges. När hon är borta minns jag florans alla blommor, i ett herbarium av porslin. Klövern, och blåklockan. Och alla de andra.