Från vänster: Efraim (f. 2001), David (f.1992), Samuel (f. 2007), mamma Eva (f. 1967), jag/Rebecka (f. 1990), pappa Rolle (f. 1963), Esther (f. 2005) & Rafael (f. 2004)
Familjeporträtt
Från vänster: Efraim (f. 2001), David (f.1992), Samuel (f. 2007), mamma Eva (f. 1967), jag/Rebecka (f. 1990), pappa Rolle (f. 1963), Esther (f. 2005) & Rafael (f. 2004)
Bortskänkespoesi
Lekakulor
Tagit lite
Kom och hämta
Gratis att hänga
sina köksknivar
Mangelkorĝ
söker nytt hem
Tomten är ett ljus
likväl som det röda
som ligger bredvid
Torsdag, 19.12.24
Kommer hem
möter mitt barn i hallen
- Hej älskling! Hur är det med dig?
- 99 baklänges blir 99
98 baklänges blir 89
Och det har han förstås helt rätt i
Tar bussen ner till stan
Brandbilar blinkar
Bussen väjer för en ambulans
Efteråt, eftertänksamt:
- Vi måste berätta
om de dåliga nyheterna
att någon gjort sig illa
I leksaksbutiken:
Brandstation, i lego
Sommarskuggan, modell stor
Bebisleksaker, i plast
som han aldrig sett
- Får jag prova?
Bullar i påsen
på väg hem
- Vi delar dem
så får alla smaka två
Han svänger med påsen
av och an
Inventering
Jag har:
barn som sover här och var
en halv trefemma kvar
tvätt i torktumlaren
och smygstartat på fredagschipsen
Charlotte
Jag känner ingen häst som heter Charlotte
men tanken på att det skulle finnas en
roar mig
På skolan hämtar jag en pepparkaka
och i brevlådan ligger en annan
Minns denna tid
Minns dessa barn
Vi springer i källaren
allt vad vi har i 10 minuter
Jag springer snabbare
än jag hinner med
och ramlar över mig själv
Drar med henne i fallet
men hon bara skrattar
- Det var kul!
Idé
Man borde ha ett slags bröllop
med tillhörande kärleksfest
* skål * puss puss * lycka till *
guldringar & evig kärlek
när man hittat sin livsbästis
Varför finns det inget sånt?
Oh oh
Christina får en post-it-lapp från djungeln
Måns har två fåglar i morfars skog
Jag drömmer om en val i sjön
hos mamma och pappa
Ensam hemma sen fyra dagar
Det lyser en för stark gatlykta
här utanför
och jag vill flytta
just för den saken
Barna är spöken hos farmor
Jag vet inte mer än så
men det räcker gott
så
Buy less, choose well, make it last
Åker buss i blanka skor
Smorde dem igår
Gör det varje vecka
Håll en livslängd!
Håll en livslängd som är lång!
Scrollar Sellpy varje paus
Letar efter Väskan
som jag ska ha
hela långa livet
helst
Förarbetet tar sin tid
Underhållet får sin rytm
Jag vill inte köpa: nytt / mer / igen
Jag vill köpa: en gång
och vara klar sen
Do you read me?
En häst av drivved
Tänker på vintern16
hur jag smög omkring
som en panter i merinoull
i de tomma rummen
Armen, i bandage
Hunden, vid fötterna
reser sig ur Vättern
Jag vänder bort huvudet
Bussen vaggar mig dåsig
Alla milen, timmarna
Alla milen, timmarna
Klär mig bara i mjuk trikå
av just denna anledning
Tänker på vintern16
hur jag smög omkring
som en panter i merinoull
i de tomma rummen
Armen, i bandage
Hunden, vid fötterna
Ett måste du veta
-var du än är-
Ett vill jag att du ska veta:
Jag döpte mitt barn
efter dig
Fortsätt vila under syrenen
och var redo
När jag kommer ska vi springa
och aldrig ska jag snava
igen
&tober
En hare sprang längs bussgatan
Jag missar inte lika många bussar
längre
men de kör förbi mig
Barna åker hajbuss
i en annan stad
Allt är orange
Jag sover länge / jag somnar igen
Hos grannen står tv:n alltid på
Mitt ljus har snart brunnit ut
Djupa andetag genom hösten
Jag går den långa vägen
Hänger tvätten / räta rader / raka linjer
Vi behöver så lite
Från väst till öst
tillbaka till väst
Ingen jetlag
bara man återvänder
till samma natt
som man kom ifrån
ありがと
Reser till Japan varje kväll
Besöker kvinnor och barn
med minimalt med saker
Det är så fridfullt där
Svart och vitt
Tatamimattor på golven
Äta ris med pinnar
ur kökets enda skål
på hemmets enda stol
Jag vill också
Visar barna
De vill med
rensa ut sofforna
sova på madrasser
Fria ytor att leka på
Ett rum fullt av luft
att bara andas
Andra bullar
Kognitiv dissonans
när jag går förbi Pressbyrån
i mina cykelbyxor
och 24 grader
"Fira kanelbullens dag
med extrapris!"
Tänker för mig själv
Skylta redan nu?
Det är ju först i höst?
Slår mig strax
Vänta lite
Hösten är nu
Fjärde oktober
om 2 små veckor
Värkvila
Dagarna nu
är att söka vila
i värkpauserna
Stackars barn
(det är det första)
Stackars föräldrar
(det är det andra)
Så ont det gör
att vara 6 år
Jag lägger mig platt
mot havsbotten
väntar
på att bli uppspolad
Häftstift
Jag säljer barnas leksaker
sätter in pengarna på ISKen
Ska köpa ett hus
när jag har tillräckligt
Jag måste inte nödvändigtvis
bo i hus
men min kille behöver
en verkstad
och sinnesro
bortom dessa kravaller
Så jag
rensar (ut)
säljer (av)
sparar (ihop)
till barnas terapifond
Sen är pengarna slut
och jag hoppar i Seine
Mamma säger:
- Låt bli med det där sista
när jag skriver till henne
Jag är nere på häftstiften nu
rensar bort alla de röda
De är för elaka i färgen
Ska vi fästa något i dessa väggar
måste det vara omärkbart
Vänta
Jag missar bussen
som vanligt
Alltså, det är inte mitt fel
men det är mitt val nu
Vara arg
eller
Köpa en dricka i kiosken
sätta mig på bänken
och kavla upp ärmarna
under solen
Det här är också en stund
Carry on
Jag såg en pojke
med ett lejon på sin rygg
Jag åkte hem
till mina barn
för andra dagen
Jag hade glömt
hur tunga de är
att bära:
Ljuden / Kraven / Behoven
Generationerna karvar min rygg
Gör om / Gör bättre
Bryt mot det som var
men behåll det som är:
Starkt / Friskt / Helt
I epilogen står det skrivet:
Tack
&
Förlåt
&
Jag gjorde så gott jag kunde
Lösryck t
Christina tycker att jag är gullig när jag frågar:
- Vad får du till lunch idag?
- Får och får, svarar hon och skrattar
Hon får det hon själv lagar
//
Min generation postar printar av smskonversationer
! comedy classics !
Men det är samtiden bara
Titta på mig mig mmm
//
Jag googlar människor jag kände för länge sen
Alla är sökbara
Jag letar och letar
Vet inte efter vad
Old/news
Det var inte bara däggdjuren som vann
när dinosaurierna försvann
Vinrankorna tycks ha uppstått
som en följd av massutdöendet
Att dricka vin med en stegosaurus,
för alltid en omöjlighet
när dinosaurierna försvann
Vinrankorna tycks ha uppstått
som en följd av massutdöendet
Att dricka vin med en stegosaurus,
för alltid en omöjlighet
Vägen
De har lagt ny asfalt
Brett ett tjockt svart lager
Man kan säga att vägen är ny
men den leder åt samma håll
Vyn från mitt bussfönster:
en Windowsbakgrund
La la la
Man pratar om balans
som om det vore ett stadium
att uppnå
Ett substantiv
Men det är en akt
som vi försöker hanterar
Ett verb
Gud vet
att jag försöker
försöker
lära mig
ba-la-la-la-lansera
Springaren
Det är mars 2008
I sommar blir jag 18 år
Jag har tre millimeter hår
Jag står längst fram
efter att ha köat hela dan
Han sjunger för mig
bara för mig
om socker
om död
om att återvända
När de sista tonerna ebbar ut
Mina händer uppsträckta
Alla våra händer uppsträckta
och blicken där
Trängseln tätnar
Deras händer, framåt nu
Hon bredvid, sträcker sig
Han, drar tillbaka handen
tecknar mot vakten / mot mig
Vakten, en brygga
I min hand: ett svart band
en häst i schack
Bara till mig
Jag hör dig
Nattar barn till tio i nio
Ett ljuvt arbete
att vara tacksam för
En inställning för att orka
Men ett arbete
nevertheless
Trött nu
efter timmarna på
lönejobbet / bussen / busshållplatsen
och bussen igen
Någon skrek på mig idag
det är ovanligt
där
Några skrek på mig ikväll
det är vanligt
här
Jag tål inte ljud så bra
men står pall i alla fall
Alltid står jag pall
Det är en fana jag bär
och en medalj på mitt bröst
Min uppgift här
Att ändå och trots allt
står jag pall
i alla fall
2009 / 1960
Jag plockar glasbitar ur gräset
på lekplatsen
Barna - i sin lekdimension
Barnafadern - sitter på ett tåg
av trä
med telefonen i handen
Han lyssnar ingående
på ljud från igår
från bandet och så
Alltid är det något
som ligger på fel plats
Jag gör det till min uppgift
att rätta till / rensa upp / slänga bort
Det finns för mycket
Alldeles för mycket
Men en gång i tiden
var jag 19 år
och samlade
på 60-talsklänningar
från Tradera / Emmaus / Kupan
och från flickor med bloggar
Man sa så då
Ingen var kvinna
alla var vi flickor
Och pojkarna var söta
förtjusande rentav
I lådan i förrådet
Jag håller upp mot min kropp
- De här hade mamma på sig, förut
Barna tycker:
- Fina!
För dem, födda 2018
är 2009 förmodligen
lika långt bort som 1960
Inventering
Jag har samma musiksmak
som när jag var 17
Jag har samma favoritöl
som min pappa
Jag har en korsordstidning
som är för lätt
Jag har två sovande barn
i rummen här
Jag har ett tomrum
ovanpå vinylspelaren
där snäckorna bodde
De vandrar på ängen nu
intill björnbärsbuskarna
Jag har en förälskelse
som har varat i sju år
Jag har fler högskolepoäng
än jag behöver
Jag har ett jobb
som jag har sagt upp mig från
på felaktiga grunder
Men jag har också
en ro i min själ
och en tro
Benhård och svävande
Jag har en ny klänning
och två bokmanus
Jag har en gyllene kornett
efter farfar
som när jag var 17
Jag har samma favoritöl
som min pappa
Jag har en korsordstidning
som är för lätt
Jag har två sovande barn
i rummen här
Jag har ett tomrum
ovanpå vinylspelaren
där snäckorna bodde
De vandrar på ängen nu
intill björnbärsbuskarna
Jag har en förälskelse
som har varat i sju år
Jag har fler högskolepoäng
än jag behöver
Jag har ett jobb
som jag har sagt upp mig från
på felaktiga grunder
Men jag har också
en ro i min själ
och en tro
Benhård och svävande
Jag har en ny klänning
och två bokmanus
Jag har en gyllene kornett
efter farfar
Jag har hål i mina strumpor
Jag har en hemmaklippt frisyr
Jag har pengar på banken
fyra semesterveckor
snart skolpliktiga barn
och inte en tanke
som räcker längre än en vecka bort
För jag är ju ändå bara här
här
här
här
fyra semesterveckor
snart skolpliktiga barn
och inte en tanke
som räcker längre än en vecka bort
För jag är ju ändå bara här
här
här
här
Träd in
- Kanske finns det någon där ovan
som vakar över oss
vägleder oss
i allt vi gör?
Kanske är vi just där vi ska vara?
- Vem behöver kyrkan?
När man kan komma till sjukhuset
och bli frälst
Jag blippar dörren till BB
Går längs korridoren
Jag tänker:
Det här är en katedral
av klart ljus
söta dofter
kött och bröst och mjölk och blod
Här
sker
heligt
arbete
xoxo
Läser era gamla bloggar
från 2008 eller så
som om jag är på jakt efter något
De är sommarkatter
De är skärvor av er
och en annan tid
som ni lämnat efter er
Jag går igenom mitt arkiv
återkallar en del
lämnar resten
kvar / öppet
Här är: stormsvalan
GPS
Min farmor var kartriterska
och jag går vilse
så fort jag får chansen
Ändå aldrig borttappad
Också det sista lammet
Också det sista lammet
ska hämtas hem
Read me
På busstationen
Går i cirklar i min väntan
Det blänker till
En del av ett armband, kanske en nyckelring
”Det finns inget du inte klarar”
Vallmovilja
Vi sätter oss bakom planket med kaffet
Jag har två geishor i fickan
Jag har ett lugn i mitt bröst
och en ilska som pyr
Det växer vallmo här också
den spränger fram mellan plattorna
ensam och trotsig
Nyheter
Vatikanen skärper reglerna för mirakel / En påfågel är på rymmen / den har gått flera mil mot Småland / Force majeure / Ska vi gråta får vi göra det på betald arbetstid / Vallmon har slagit ut / Den vajar bland rapsen
Vart(h)än
Änderna sover under sina egna vingars beskydd
Ett hjärta i marginalen: ättika, apelsinsaft
Ett hjärta i marginalen: ättika, apelsinsaft
Äpplet, i min hand
I huvudet, värken
I huvudet, värken
Bekymmersrynkan skär ett rakt spår
och delar mig i två
I torktumlaren slungas allting runt
I torktumlaren slungas allting runt
Bli
Min dotter har ett frö i sin kupade hand.
- Vatten, mamma! Jag ska plantera!
Jag häller vatten i en drickmugg och hon styr mot sandlådan.
Över axeln säger hon:
- Jag vet inte vad det här är för nåt, men jag tror att det ska bli nånting.
Sen tillägger hon:
- Nej, jag är säker på att det ska bli nånting.
Och det ringar faktiskt in precis allt.
Ge mig ett tecken
På lekplasten ställer jag en fråga och min son börjar teckna.
N E J, listar jag ut.
Han fortsätter forma händerna: M A M M A.
Han frågar hur man tecknar P, för pappa.
Vi googlar handalfabet och hinner lära oss det engelska.
Inser vårt misstag.
Så vi lär oss också det svenska.
En bit bort sitter en tant och tittar roat på.
Tänk att få vara jag en dag med mina barn.
Jag har allt jag behöver.
Get on
For till far och mor (och bror och bror och bror).
Åt lördagsgodis, spelade vändtia, tog sovmorgon.
Ibland behöver man bara vara någons lilla barn.
Mamma är alltid mamma.
Puss puss god natt.
Get it
Om man nynnar kan man inte tänka på något.
Inte heller om öronen fylls av mord och andra ord.
Jag bryter mig ut efter tre dagar.
Solen, solen. Alla träden gröna.
Får två nej i två mail.
Men det vet väl alla, att ett nej bara är ett nej till ett enda spår.
Ja till det som istället ska komma.
Jag går alltid på den väg som är min.
Get out
Detta arma huvud är inte en trivsam plats att vara på.
De bände upp dörren och stormade in. Gjorde sin husrannsakan.
De bände upp dörren och stormade in. Gjorde sin husrannsakan.
Nu har jag ingenstans att sitta och alla apparater står på.
Kan någon berätta hur man sänker volymen?
Kan någon berätta hur man sänker volymen?
Maj, juli nu
Pappan packar picknick. Vi åker till stranden och barna byter om till badkläder. Jag går längs vattenbrynet. Det isar i fötterna, kryper upp i vaderna. Barna samlar vackra stenar, lägger i en kattformad sandlådeform och ifrågasätter det ekonomiska systemet.
- Det är Hello Kittys pengar, men hon vill aldrig ge dem till banken.
Tänk att man ibland behöver sitta i en kontorsstol.
Tänk att man bor under tak när allt det här finns.
Mina fötter har vant sig vid vattnet nu.
Plantera mig i sjön.
Baklängesalfabetet
En ordlista över ett avsked
Till pappa, julen 2015
1Öde s. -t -n | försyn; levnadslott; mest i pl. händelse i livet, upplevelse;
2Öde adj. oböjl. | tom, utan folk
Ödeland rusar förbi, eller om det är de som rusar.
Bilen längs skogsvägarna, förbi fälten. De inuti. Hölje av plåt.
Modern med dottern och sonen.
Eller: Hon med modern och brodern.
Eller: Han med modern och systern.
Eller de: Svärdottern, äldsta barnbarnet och näst äldsta barnbarnet.
En styr, en sover, en ser.
Ändlig adj. -t -a | som har ett slut el. en gräns
Ändlig är vägen, men inte ännu. Ännu är vägen ett snöre. Med början, utan slut.
Resan har ett mål, som resor har.
Återsamlas v. återsamlades | samlas på nytt
År har gått sedan bror och syster senast sågs. Har sina skäl.
Spelar ingen roll nu när knutar brinner. Som modern skrev i sms:
– Det brinner i knutarna. Vi åker upp i helgen.
Och dottern och sonen, eller systern och brodern, eller äldsta barnbarnet och näst äldsta barnbarnet, la allt åt sidan och tog tåget, tog bilen hem.
Zenit [se’-] s. oböjl. | (mest astr.) punkt på himlavalvet rakt ovanför observatören
En styr, en sover, en ser. Seendets nödvändighet för att vara vår berättare. Det är dottern och systern. Hon tar på sig neutrumets dräkt, upphöjer inte berättelsen till allmän lag, men berättar ur sitt perspektiv. Ser allt ovanifrån. Nej, ser bara bitar, allting inifrån. Med trötta ögon. Slumrar kanske.
Yrsnö s.
Det hala väglaget, vitprickar mot vindrutan.
Modern styr. Händerna tio i två.
Håller moderskeppet på rak kurs in i novemberljuset.
X-kromosom s. | en av de två könskromosomerna
Fem kromosomer X, en kromosom Y.
Delade stamceller.
På väg till ett ursprung, för två av dem.
På väg till farmodern.
Wienerbröd [vi’n-] s.
Energidepåerna fylls på. Bensin i bilens mage, fikabröd i resenärernas.
Statoiltoaletten luktar urin.
Det är långt kvar.
1Vart adv. | till vilken plats; v. skall du gå?
2Vart s. oböjl. | i uttr. någon v., ingen v. hopskr. äv. någonstans, ingenstans
Moderskeppet rör sig i riktning norrut.
Milen under huven, under däcken. Timmarna i ryggen.
Inte framme än. Fortsätter.
Milen, timmarna.
Uppsluppen adj. uppsluppet uppsluppna | munter
Uppsluppen stämning, resans syfte till trots.
Någon sjunger med till radion. De skämtar. På golvet prasslar godispåsar. Strumpfötter på instrumentbrädan. Förarhänder trummar mot ratten. Anekdoter från baksätet.
Resans syfte för svårt att greppa.
Trafikera v. -de | använda som färdväg, färdas på; ombesörja samfärdseln på
E4 byts till E20, byts till E4 igen. E18. Riksväg 83.
Moder och son turas om att köra.
Slutdestination s.
Så når resenärerna sitt mål. Bilen parkeras, halsdukar viras hårt.
Det är kallare här än där de startade.
Radhuslägenhet s.
En knackning på dörren innan handtaget trycks ner.
Lägenheten är varm och luktar inrökt.
Farmodern sitter i köket. Cigaretten halvrökt i askkoppen.
– Hej, hur är det?
– Det är som det är.
Biter sig i tungan. Att fråga en döende kvinna hur det är.
Nå. Hur det är: Det är som det är.
Quorn [koå’rn] s. oböjl. | svampprotein som ersätter kött i matlagning
Systern och brodern äter inte kött. De har mycket gemensamt, givetvis, de kommer från samma plats. Men mer olika än lika, ändå.
Farmodern kan inte äta. Har en klump i halsen som inte är en metafor.
Pizzasallad s.
– Pizzasallad.
Om det är något hon vill ha, om det är något hon är sugen på. De ska åka och handla.
Efter ett liv av matlagning, gräddiga såser, köttfärslimpor, ber hon om pizzasallad.
Strimlad vitkål.
Ork s. -en | krafter
Orken som saknas. Som det finns så lite kvar av.
Farmodern kämpar för att hålla sig uppe nu när hon har besök.
Skrattar ändå, skämtar. Huvudet klart. Nästan precis som alltid.
Men de glömmer inte varför de är här.
Natt s. -en nätter | både n. och dag alltid, oupphörligt
Modern, dottern och sonen, fast nu svärdottern, äldsta barnbarnet och näst äldsta barnbarnet, drar sig tillbaka efter god natt. Dricker vin, pratar. Människor dör i Paris. Också.
Morfin [-i’n] s. -et el. -en | beståndsdel i opium med smärtstillande egenskap
Blå tabletter att svälja. Spruta i magen. Frukost knappt, men kaffe.
Lunga s. -n lungor | andningsorgan
Orden behöver mellanrum innan meningarna är klara. Det är svårt att andas. Och så hostan.
Konstnär [kån’st-] s. -en -er
Porslinsklockan tickar i köket. Blomster vid tolv, tre, sex, nio.
Ett fat på bordet. Klöver, blåklockor och andra.
Julstjärna s. | äv. krukväxt
Näst äldsta barnbarnet hjälper farmodern med datorn och räkningarna.
Äldsta barnbarnet hämtar adventsljusstakar och julstjärna i förrådet.
En månad till jul. Det lyser i fönstren.
Svärdottern köper en vit blomma att ha i köket.
Informera v. -de | upplysa, underrätta
Farmodern pratar om färger, vitt och grönt. Vad hon vill ha på begravningen. Den som är hennes, den som ska handla om henne. Hon är huvudperson, men ska inte vara där.
Hälsingland namn
Härkomst, hemort, hamn.
Gemenskap s. -en -er | samhörighet; nära förbindelse
Att höra till, höra samman, är något annat, något mycket större än mikroskopiska gener.
Gemenskap är en delad historia. Farmodern tar fram fotografier. Berättar om personerna på bilderna. En liten version av henne, yngre än det yngsta barnbarnet. Den delade historien rinner genom tiden.
1Farväl [-vä’l] s. et; pl = | ta (ett ömt) f. (av ngn)
2Farväl [-vä’l] interj. | anv. som avskedshälsning
Hur säger man hej då för alltid?
– Hej då, ha det bra.
Nej.
– Hej då, vi ses.
Nej.
Man kramar någon så länge man får och säger:
– Hej då.
Sedan går man ut till bilen och påbörjar den långa vägen hem.
Eftertext s.
Det slutar här. Efter farväl finns ingen fortsättning. En svärdotter blir till moder igen, ett äldsta barnbarn blir dotter och syster, ett näst äldsta barnbarn blir son och bror.
Moder, dotter och son far nu. En farmoder far snart, hon är redan på väg.
En dag blir natten vit.
Eftertexterna har börjat rulla.
Det finns en mörklagd hamn
Det finns en mörklagd hamn, men natten är vit.
Var inte rädd.
Var inte rädd.
Con te partirò övers.: Jag går med dig
– Jag går med dig.
Så säger vi för att vägen ska vara mindre ensam, men den sista biten måste göras själv.
Någon sitter vid en sängkant.
Var inte rädd.
Blott en dag
Blott en dag är den sista dagen. Alla andra är de mellersta, som vi tar vara på så gott vi förmår. Varje dag, ett ögonblick i sänder. Vi håller ögonblicken i handen, sätter guldram runt och hänger upp på väggen. Blott en dag är den sista dagen. Det är en tröst för oss som har tiden kvar, för vad som än kommer.
Absent [-en’t] adj.; n. =, -a | kroppsligt el. själsligt frånvarande
I tystnaden finns frånvaron överallt. Frånvaro är mer påtaglig än närvaro. Det är ord som inte hann sägas, tid som går och inte kommer igen. Men hon var här och ska därför aldrig vara långt borta. Allt som är och allt som varit kommer alltid att vara.
Vi kan inte skriva om kronologin, men minnen kan radas upp i vilken ordning som helst, också baklänges.
När hon är borta minns jag florans alla blommor, i ett herbarium av porslin.
Till pappa, julen 2015
1Öde s. -t -n | försyn; levnadslott; mest i pl. händelse i livet, upplevelse;
2Öde adj. oböjl. | tom, utan folk
Ödeland rusar förbi, eller om det är de som rusar.
Bilen längs skogsvägarna, förbi fälten. De inuti. Hölje av plåt.
Modern med dottern och sonen.
Eller: Hon med modern och brodern.
Eller: Han med modern och systern.
Eller de: Svärdottern, äldsta barnbarnet och näst äldsta barnbarnet.
En styr, en sover, en ser.
Ändlig adj. -t -a | som har ett slut el. en gräns
Ändlig är vägen, men inte ännu. Ännu är vägen ett snöre. Med början, utan slut.
Resan har ett mål, som resor har.
Återsamlas v. återsamlades | samlas på nytt
År har gått sedan bror och syster senast sågs. Har sina skäl.
Spelar ingen roll nu när knutar brinner. Som modern skrev i sms:
– Det brinner i knutarna. Vi åker upp i helgen.
Och dottern och sonen, eller systern och brodern, eller äldsta barnbarnet och näst äldsta barnbarnet, la allt åt sidan och tog tåget, tog bilen hem.
Zenit [se’-] s. oböjl. | (mest astr.) punkt på himlavalvet rakt ovanför observatören
En styr, en sover, en ser. Seendets nödvändighet för att vara vår berättare. Det är dottern och systern. Hon tar på sig neutrumets dräkt, upphöjer inte berättelsen till allmän lag, men berättar ur sitt perspektiv. Ser allt ovanifrån. Nej, ser bara bitar, allting inifrån. Med trötta ögon. Slumrar kanske.
Yrsnö s.
Det hala väglaget, vitprickar mot vindrutan.
Modern styr. Händerna tio i två.
Håller moderskeppet på rak kurs in i novemberljuset.
X-kromosom s. | en av de två könskromosomerna
Fem kromosomer X, en kromosom Y.
Delade stamceller.
På väg till ett ursprung, för två av dem.
På väg till farmodern.
Wienerbröd [vi’n-] s.
Energidepåerna fylls på. Bensin i bilens mage, fikabröd i resenärernas.
Statoiltoaletten luktar urin.
Det är långt kvar.
1Vart adv. | till vilken plats; v. skall du gå?
2Vart s. oböjl. | i uttr. någon v., ingen v. hopskr. äv. någonstans, ingenstans
Moderskeppet rör sig i riktning norrut.
Milen under huven, under däcken. Timmarna i ryggen.
Inte framme än. Fortsätter.
Milen, timmarna.
Uppsluppen adj. uppsluppet uppsluppna | munter
Uppsluppen stämning, resans syfte till trots.
Någon sjunger med till radion. De skämtar. På golvet prasslar godispåsar. Strumpfötter på instrumentbrädan. Förarhänder trummar mot ratten. Anekdoter från baksätet.
Resans syfte för svårt att greppa.
Trafikera v. -de | använda som färdväg, färdas på; ombesörja samfärdseln på
E4 byts till E20, byts till E4 igen. E18. Riksväg 83.
Moder och son turas om att köra.
Slutdestination s.
Så når resenärerna sitt mål. Bilen parkeras, halsdukar viras hårt.
Det är kallare här än där de startade.
Radhuslägenhet s.
En knackning på dörren innan handtaget trycks ner.
Lägenheten är varm och luktar inrökt.
Farmodern sitter i köket. Cigaretten halvrökt i askkoppen.
– Hej, hur är det?
– Det är som det är.
Biter sig i tungan. Att fråga en döende kvinna hur det är.
Nå. Hur det är: Det är som det är.
Quorn [koå’rn] s. oböjl. | svampprotein som ersätter kött i matlagning
Systern och brodern äter inte kött. De har mycket gemensamt, givetvis, de kommer från samma plats. Men mer olika än lika, ändå.
Farmodern kan inte äta. Har en klump i halsen som inte är en metafor.
Pizzasallad s.
– Pizzasallad.
Om det är något hon vill ha, om det är något hon är sugen på. De ska åka och handla.
Efter ett liv av matlagning, gräddiga såser, köttfärslimpor, ber hon om pizzasallad.
Strimlad vitkål.
Ork s. -en | krafter
Orken som saknas. Som det finns så lite kvar av.
Farmodern kämpar för att hålla sig uppe nu när hon har besök.
Skrattar ändå, skämtar. Huvudet klart. Nästan precis som alltid.
Men de glömmer inte varför de är här.
Natt s. -en nätter | både n. och dag alltid, oupphörligt
Modern, dottern och sonen, fast nu svärdottern, äldsta barnbarnet och näst äldsta barnbarnet, drar sig tillbaka efter god natt. Dricker vin, pratar. Människor dör i Paris. Också.
Morfin [-i’n] s. -et el. -en | beståndsdel i opium med smärtstillande egenskap
Blå tabletter att svälja. Spruta i magen. Frukost knappt, men kaffe.
Lunga s. -n lungor | andningsorgan
Orden behöver mellanrum innan meningarna är klara. Det är svårt att andas. Och så hostan.
Konstnär [kån’st-] s. -en -er
Porslinsklockan tickar i köket. Blomster vid tolv, tre, sex, nio.
Ett fat på bordet. Klöver, blåklockor och andra.
Julstjärna s. | äv. krukväxt
Näst äldsta barnbarnet hjälper farmodern med datorn och räkningarna.
Äldsta barnbarnet hämtar adventsljusstakar och julstjärna i förrådet.
En månad till jul. Det lyser i fönstren.
Svärdottern köper en vit blomma att ha i köket.
Informera v. -de | upplysa, underrätta
Farmodern pratar om färger, vitt och grönt. Vad hon vill ha på begravningen. Den som är hennes, den som ska handla om henne. Hon är huvudperson, men ska inte vara där.
Hälsingland namn
Härkomst, hemort, hamn.
Gemenskap s. -en -er | samhörighet; nära förbindelse
Att höra till, höra samman, är något annat, något mycket större än mikroskopiska gener.
Gemenskap är en delad historia. Farmodern tar fram fotografier. Berättar om personerna på bilderna. En liten version av henne, yngre än det yngsta barnbarnet. Den delade historien rinner genom tiden.
1Farväl [-vä’l] s. et; pl = | ta (ett ömt) f. (av ngn)
2Farväl [-vä’l] interj. | anv. som avskedshälsning
Hur säger man hej då för alltid?
– Hej då, ha det bra.
Nej.
– Hej då, vi ses.
Nej.
Man kramar någon så länge man får och säger:
– Hej då.
Sedan går man ut till bilen och påbörjar den långa vägen hem.
Eftertext s.
Det slutar här. Efter farväl finns ingen fortsättning. En svärdotter blir till moder igen, ett äldsta barnbarn blir dotter och syster, ett näst äldsta barnbarn blir son och bror.
Moder, dotter och son far nu. En farmoder far snart, hon är redan på väg.
En dag blir natten vit.
Eftertexterna har börjat rulla.
Det finns en mörklagd hamn
Det finns en mörklagd hamn, men natten är vit.
Var inte rädd.
Var inte rädd.
Con te partirò övers.: Jag går med dig
– Jag går med dig.
Så säger vi för att vägen ska vara mindre ensam, men den sista biten måste göras själv.
Någon sitter vid en sängkant.
Var inte rädd.
Blott en dag
Blott en dag är den sista dagen. Alla andra är de mellersta, som vi tar vara på så gott vi förmår. Varje dag, ett ögonblick i sänder. Vi håller ögonblicken i handen, sätter guldram runt och hänger upp på väggen. Blott en dag är den sista dagen. Det är en tröst för oss som har tiden kvar, för vad som än kommer.
Absent [-en’t] adj.; n. =, -a | kroppsligt el. själsligt frånvarande
I tystnaden finns frånvaron överallt. Frånvaro är mer påtaglig än närvaro. Det är ord som inte hann sägas, tid som går och inte kommer igen. Men hon var här och ska därför aldrig vara långt borta. Allt som är och allt som varit kommer alltid att vara.
Vi kan inte skriva om kronologin, men minnen kan radas upp i vilken ordning som helst, också baklänges.
När hon är borta minns jag florans alla blommor, i ett herbarium av porslin.
Klövern, och blåklockan.
Och alla de andra.
Nio saker
Jag berättar för min dotter att jag börjar bli klar med boken jag skriver, den som handlar om henne och hennes bror och våra första år ihop. Hon ser bestämt på mig och säger:
- Mamma! Du är en författare! Sluta genast på ditt jobb. Du ska skriva böcker istället!
Jag svarar att jag vet, att hon kanske har rätt, men att jag vill så mycket och man kan faktiskt vara flera saker samtidigt. Vi börjar räkna upp allt jag är och hon kommer fram till nio. Nio saker är jag. Men när jag ska sammanfatta har jag glömt de tre sista och hon har somnat.
De säger att ha barn är som att ha hjärtat utanför kroppen. Jag börjar tro att de där två också är min externa hjärna.
Mars, snart juli
Det är lätt att vara lycklig. Det är bara att se på det man har, sätta glädje till enkla ting och drömma om realiserbara saker.
Jag blir lycklig av att se fåglar, av att röra mig genom olika väder och av att läsa med inlevelse för mina barn. Jag blir lycklig av den första koppen kaffe när jag kommer till jobbet och av det syrliga gröna äpplet i väntan mellan två bussar. Men mest av allt handlar kanske lycka om att växla mellan kontraster. Jag fryser på busstationen, men värms strax upp på ett säte.
Jag längtar inte så mycket. Det är en sak med mig. Jag har svårt att se värdet i att planera framåt, eftersom jag ändå bara finns här, idag. Men jag formade nyss en framtidsdröm:
Jag vill gå barfota på en specifik plats. Det finns en sjö där en iskall bäck mynnar ut. Just där vill jag stå, ena foten i den julivarma sanden, den andra, frostnupen nästan.